Drömarbete – att återerövra en urgammal visdom.

Mycket av sådant som i urminnes tider varit fullständigt naturligt för mänskligheten, har lätt en tendens att i vårt moderna samhälle tappas bort. Att lägga vikt vid vad vi får till oss i våra drömmar är just en sådan sak. Ändå är drömmarna en så stor del av våra liv, att vi gärna berättar för varandra och fascineras över vad vi drömde just i natt! De upptar fortfarande våra tankar och känslor, detta trots det enorma utbud av intryck som hela tiden omringar oss.

Redan på de gamla Egyptiernas tid för 4000 år sedan arbetade man med att strukturera symbolerna i drömmarna. De hade drömtempel där prästerna tydde drömmar. De byggde även upp kurorter där man utövade olika helande aktiviteter som bl.a. drömtydning. De gamla grekerna fortsatte på samma vis med att också bygga drömtempel.

Även i Bibelns Gamla Testamente förkommer en del berättelser som skvallrar om att den tidens människa tog drömmarna på stort allvar. (T.ex i första Mosebok, Faraos drömmar.)

Indianerna tillverkade drömfångare för att fånga upp de goda drömmarna, och för att släppa igenom mardrömmarna. Syftet var att få behålla sina goda idéer och drömmar samtidigt som de fick beskydd. Ringen symboliserade livets cykel och nätet de drömmar som vävdes i vårt inre under  sömnen.

Sigmund Freud

Den som senare tog allt detta flera steg vidare var vår välkände Sigmund Freud (1856-1939) med sin då revolutionerande bok ”Drömtydning” som utkom 1899. Han utarbetar då en vetenskaplig teori kring drömmarna, och han ansåg att drömmen inte var ett budskap utifrån utan en inre psykisk process vi kan lära av. ”Jag har tvingats inse att här föreligger ett av de inte så sällsynta fall, då en urgammal, hårdnackat fasthållen folktro tycks ha kommit de verkliga förhållandena närmare än den moderna vetenskapen. Jag måste hävda att drömmen verkligen har en mening och att en vetenskaplig drömtydning är möjlig.”

Carl Gustav Jung

Carl Gustav Jung (1875-1961) var Freuds mest kända elev och blev den som började ifrågasätta sin lärares teser. Främst handlade det om att Jung inte köpte den sexualteori som Freud förespråkade. Detta ledde så småningom till en total brytning mellan dessa båda herrar. Till skillnad från Freud såg han inte det undermedvetna som ett slags skräphög för olösta konflikter, utan i stället som källan till kreativitet, andlighet och vishet. Jung ansåg att drömmarna inte bara var bearbetande, utan också vägledande och läkande. Att de var styrda av ett syfte. Han kom fram till att drömmarna kom med förslag till självhjälp och personlig utveckling.  Jung ansåg att i vårt omedvetna ryms både vårt eget personliga inre, men också människosläktets samlade erfarenheter och vishet. (Det kollektiva omedvetna.) Genom honom erkänner en växande allmänhet i allt högre grad inte bara den mänskliga psykologin utan också förståelsen för många andra ämnen som Bibeln, sagor, sägner, tarot, österländska religioner, schamanism, alkemi, parapsykologi m.m.